Sommar & tankar
Sitter här på jobbet och går i mina tankar. Det är 28 grader ute, satt på balkongen och det räckte med några minuter i solen :P Grillad kyckling. Så härligt!
Det som rör sig i mina tankar är: semestern, systerdottern, kissemissar, ekonomi, framtiden.
Vad ska jag hitta på under semestern? Dags att börja dra i lite trådar.. åka å hälsa på folk iallafall.
Tänker så mycket på min syster & systerdotter. Sist blev det inte riktigt som man tänkt sig vilket sätter sina spår. Inget man kan rå för, men kändes inte bra att gå därifrån, samtidigt som jag inte heller kunde stanna..
Kissemissar.. Elvis var jag så tragiskt nog tvungen att avliva för ett år sen ungefär. Det var det svåraste beslutet i hela mitt liv. För att göra lång historia kort, så gav det mig panikångest som jag, skönt nog, nästan blivit av med. Det svåraste är att komma till ro om nätterna. Jag och Alice har blivit mycket goda vänner, vi har kommit varandra mycket närmre och Alice har fått mer plats nu. Helt underbar liten tise det där.
Träffade systerdotterns kompis familj som hade tagit hand om en katt (jourhem) och det slog upp ögonen för mig. Kanske skulle jag med vara jourhem? Jag tänkte väl inte mycket mer på det sen men en dag slog det mig igen. Skrev ett inlägg på ett kattforum där jag fick tipset om att kolla på katthem, vilket jag gjorde och hittade till Kattbojen. Där såg jag en så fin liten tise, Saga, men hon skulle på visning dagen efter så hon från Kattbojen presenterade en tise som hette Lilleman. Han kommer från samma ställe som Saga och också var skygg. Han kom visst in i sista ropet och hon från Kattbojen tog mycket väl hand om honom, gav honom allt det han behövde. Nu mår han bättre och är redo att komma till ett jourhem för att vänja sig vid människor. Lite mailande fram och tillbaka och det blev bestämt att vi tar emot Lilleman! :D
Nästa fredag, alltså om EN vecka, får vi en leverans på en styck tise ^^ Längtar så jag kan dö!
Allt är ju inte rosenrött med ny katt. Kände det igår att det gör fortfarande ont efter Elvis.. Känns som man vill ha ett godkännande från Elvis om detta. Som jag sa till Alice - alla tisar i mitt liv har ett speciellt ställe i mitt hjärta som ingen annan katt kan ersätta. Liksom Elvis har Alice en alldeles speciell plats i mitt hjärta, precis som Lilleman kommer få (läs: redan har). Så det är med blandade känslor jag öppnar upp mitt hem för en tise i nöd. Men känns ändå rätt på något sätt att göra så, känns som att jag går vidare.
Ja sedan var det ekonomin jag tog upp.. Jag planerar att spara ihop till en köpe-lägenhet. Dock är det svårare än jag trott med att prioritera detta xD Köpa teknikpryl och bli jourhem.. ja.. det är ju inte billigare precis.
Hellre lycklig med att göra det jag vill än att ångra att jag inte för att hålla planering.
Framtiden är ju alltid på tapeten.. men det tar vi en annan gång.
Adios!
Det som rör sig i mina tankar är: semestern, systerdottern, kissemissar, ekonomi, framtiden.
Vad ska jag hitta på under semestern? Dags att börja dra i lite trådar.. åka å hälsa på folk iallafall.
Tänker så mycket på min syster & systerdotter. Sist blev det inte riktigt som man tänkt sig vilket sätter sina spår. Inget man kan rå för, men kändes inte bra att gå därifrån, samtidigt som jag inte heller kunde stanna..
Kissemissar.. Elvis var jag så tragiskt nog tvungen att avliva för ett år sen ungefär. Det var det svåraste beslutet i hela mitt liv. För att göra lång historia kort, så gav det mig panikångest som jag, skönt nog, nästan blivit av med. Det svåraste är att komma till ro om nätterna. Jag och Alice har blivit mycket goda vänner, vi har kommit varandra mycket närmre och Alice har fått mer plats nu. Helt underbar liten tise det där.
Träffade systerdotterns kompis familj som hade tagit hand om en katt (jourhem) och det slog upp ögonen för mig. Kanske skulle jag med vara jourhem? Jag tänkte väl inte mycket mer på det sen men en dag slog det mig igen. Skrev ett inlägg på ett kattforum där jag fick tipset om att kolla på katthem, vilket jag gjorde och hittade till Kattbojen. Där såg jag en så fin liten tise, Saga, men hon skulle på visning dagen efter så hon från Kattbojen presenterade en tise som hette Lilleman. Han kommer från samma ställe som Saga och också var skygg. Han kom visst in i sista ropet och hon från Kattbojen tog mycket väl hand om honom, gav honom allt det han behövde. Nu mår han bättre och är redo att komma till ett jourhem för att vänja sig vid människor. Lite mailande fram och tillbaka och det blev bestämt att vi tar emot Lilleman! :D
Nästa fredag, alltså om EN vecka, får vi en leverans på en styck tise ^^ Längtar så jag kan dö!
Allt är ju inte rosenrött med ny katt. Kände det igår att det gör fortfarande ont efter Elvis.. Känns som man vill ha ett godkännande från Elvis om detta. Som jag sa till Alice - alla tisar i mitt liv har ett speciellt ställe i mitt hjärta som ingen annan katt kan ersätta. Liksom Elvis har Alice en alldeles speciell plats i mitt hjärta, precis som Lilleman kommer få (läs: redan har). Så det är med blandade känslor jag öppnar upp mitt hem för en tise i nöd. Men känns ändå rätt på något sätt att göra så, känns som att jag går vidare.
Ja sedan var det ekonomin jag tog upp.. Jag planerar att spara ihop till en köpe-lägenhet. Dock är det svårare än jag trott med att prioritera detta xD Köpa teknikpryl och bli jourhem.. ja.. det är ju inte billigare precis.
Hellre lycklig med att göra det jag vill än att ångra att jag inte för att hålla planering.
Framtiden är ju alltid på tapeten.. men det tar vi en annan gång.
Adios!
Kommentarer
Trackback
